Solvatten och regnperiod

När jag skriver det här öser regnet ner utanför stugan. Det har varit fruktansvärt hett och kvalmigt i dag och vi har egentligen bara väntat på att det skulle braka loss. Efter en tur till stan med ett kort stopp vid en praktikplats, hoppade jag och två av de andra lärarna av vid en marknadsplats, ganska nära hotellet. Jag var tvungen att köpa något riktigt långt att ha på mig i kyrkan på söndag, och här hittade jag en klänning som definitivt räckte ner till golvet. Försäljaren ville ha 55 000 för den men jag prutade ner den till 40 000. Så mycket har jag aldrig gett för en klänning förut, haha!

Den här dagen har ägnats åt mycket planerande av oss lärare. Det är Stefans och Anders sista dag här, innan de drar vidare på fisketur och vad de nu ska hitta på innan de far hem till Sverige. Det blir jag, Magnus från Viskastrandsgymnasiet och Matthew från Kattegattsgymnasiet som tar över ansvaret. Jag är glad att våra elever är så pass vuxna att de inte måste curlas allt för mycket. De är väldigt mogna och tar stort eget ansvar. Men hur det än är måste vi lärare alltid ligga steget före och ha en plan B om det vi tänkt ut inte skulle fungera.

I dag har Jonas legat hemma i stugan efter en natt med några otrevliga toalettbesök. Igår var det Scott. Vi får väl se när det blir lärarnas tur (otur)? Jag tycker dock att jag hade nog i Kina men man vet aldrig vad som väntar runt hörnet…

Imorgon är det tänkt att vi ska åka till en ö som heter Bussi island, där vi ska försöka genomföra ett projekt med s.k. solvatten. Om det kan ni läsa HÄR. Möjligen ska vi sova över natten och har inhandlat 12 stycken illrosa myggnät, för att inte bli helt uppätna av de små odjuren. Hittills har jag fått ett myggbett på vänster pekfinger men det lär väl bli fler.

Eleverna har önskat sig en sovmorgon och den är planerad till söndag. Helgen kommer troligtvis att rinna förbi och sedan är eleverna inne på sin sista praktikvecka. Jag tänker be dem att blogga om sin praktik snart, för det är bara de som kan berätta hur det egentligen känns. De verkar ganska trötta och den där första känslan av att allt är så nytt verkar ha gått över. Nu är det mer jobb med att få sammanboendet i stugorna att fungera. Det är inte helt lätt att dela boende med okända människor och när första fasen av lära-känna är över, inleds en ny fas då man kanske retar sig på varann och måste kompromissa. Det vet vi alla att det kan vara svårt…

Vi har det dock bra här och hälsar så gott till alla på MTG och alla föräldrar, andra släktingar och vänner som är inne på vår blogg och läser. Tack för att ni tittar in. Kommentera gärna! Det är roligt för oss om vi ser att ni läst våra inlägg.

/Erika