Lake Victoria

Vår första riktiga ”lediga” tid hade vi idag, då praktiken är över och vi har inga mer förpliktelser att sköta. Samtidigt som hela gänget förutom jag, Magnus, Adam och Oliver åkte till Safari och Murchison Falls så satte vi av med destination Victoria Sjön och ”The Nile Perch”.

Jag har längtat något oerhört efter att äntligen få fiska nilabborre, och äntligen var det dags. Vädret var så fint det nästan bara kunde bli, med gassande sol och vindstillhet. ”Vi kommer bli brända” var den första tanken, men såhär i efterhand så känns det faktiskt som om vi inte har blivit det – huden såväl som kroppen har väl börjat att så smått acklimatisera sig och vänja sig vid väderomväxlingen jämfört med Sverige.


När vår fiskeguide, som förövrigt var en Dansk snedseglare, hade kastat i dragen som vi körde i dragrodd efter båten högg det till relativt kvickt. Oliver far först i kön att få känna på aborren, och vår första aborre var på 8kg. Det må låta som relativt lite men fisken är trots det ganska stor!
I med vobblerna igen och nu tog det ett tag innan det nappade igen, säkert en timme eller två. Men nappade det gjorde det och nu tog jag spöt och vevade in aborren, som var på 8.5kg (det halvkilot är väldigt viktigt, eftersom att det innebär att jag fick störst fisk!). Känslan var sjuk att äntligen ha fått fiska nilaborre, och även om vi inte hade tur nog att få dom riktiga bjässarna på +30kg så var det ändå en extrem upplevelse.


Totalt fick vi fyra st abborrar, och visst hade man velat ha både fler och större men, nu har man gjort det många fiskeintresserade aldrig kommer att göra, fiska nilabborre!

Hur safarifolket mår, och om dem ens lever eller om lejonen har bestämt sig för lite M’zungo kött vet jag inte.

Gruppbild på verkstadsgänget från Toyota, som en fin farvälgest så bjöd vi dem på dricka som dem uppskattade mycket!

Min nilabborre, 8.5kg är småfisk jämfört med dem riktigt stora men denna var redigt stor den också!